Ja, en av dem bor i vart fall hos mig :) Visst är han söt Zorrovovven, med sina små "änglavingar"!
Om Zorro står för änglavingarna så har Zenia hornen :) Idag har hon busat rejält med mig! Och fått mig att bryta mitt talförbud så totalt... Jag får inte prata, jag vet, men det är så jobbigt att skriva lappar till hundarna och om jag mot förmodan hinner springa ikapp dem för att överlämna lappen så kan de ändå inte läsa! Nåväl, så här var det:
Jag stoppade in alla hundarna i bilen och stack till Sörtjärn för att halka runt lite, på skogsstigarna. Efter en härlig promenad, där hundarna faktiskt fick springa lösa långa stunder var det dags att åka hem. Fick för mig att jag skulle ta lite snygga uppställda bilder på dem först. Lättare sagt än gjort - Lillråttan kunde inte stå still, snö kyler en Chihuahuas tassar alltför snabbt och Zenia var så svart mot den vita snön att hälften vore nog. Jag gav med andra ord upp rätt snabbt och slängde ut en näve godis som belöning till Zenia, medan jag lastade in de andra i bilen. Så var det Zenias tur.... trodde jag! Hon hade en helt annan åsikt om detta med att hoppa in i bilen. Springa runt i stora cirklar, som en tokdåre, det var mer hennes melodi. Runt, runt, medan klockan gick. Runt, runt, medan mitt blodtryck steg till oanade nivåer. Runt, runt medan jag stod där - alldeles tyst! - och försökte se lockande ut (?) viftades med hundgodis.......
Hur jag fick in henne i bilen? Doktorn sa faktiskt inte att jag inte fick skrika!!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar