Årets första dag är snart till ända!

Å vilken bra dag det blev. Nyåret firades in i goda vänners lag. Nova med familj var här och det var första gången på... ja, typ evigheter. Jättekul att vi äntligen fick till det. Barnen lekte, spelade och bråkade, vi vuxna försökte i vanlig ordning umgås däremellan. Cayennekyckling & potatisgratäng avnjöts, sen vankades bärpaj och grädde till efterätt. En och annan Rocky Road slank åxå ner under kvällen.

Tolvslaget firade vi ute på gatan i stilla snöfall, vilket inte hindrade alla grannar från att skjuta upp en miljooon raketer. Jag sprang mellan hundarna inne och firandet ute, lite orolig för att hundarna skulle tycka att smällandet blev för mycket. Den oron var tack och lov obefogad. De brydde sig inte ett spår!

Årets nyårslöfte får bli att lägga mig tidigare på kvällarna. I natt var klockan 05.30. Eller, det var ju inte sant. Jag låg tidigare men kunde inte somna, (rakt under vår sängkammare har Amanda sitt rum och där fanns tre fnittriga tonårsflickor) så det fick bli några kapitel ur en spännande bok i väntan på att sömnen skulle övermanna endera mig eller tonåringarna. Jag vet inte vilket som inträffade först, vid halv sex-snåret blev det tyst därnere och då slocknade jag raskt. Om de gjorde detsamma eller bara tog en paus i fnittrandet lär jag aldrig få veta.

Brunchen avnjöts vid tolvtiden idag. En seg överläggning vidtog om huruvida en hundpromenad runt tjärnen var en god idé eller inte. Kaffe (maken) & te (jag) dracks medan tiden gick. Jag ringde en av mina valpköpare som jag inte pratat med på mycket länge och fick en rapport om läget. Allt är bra, vovven sköter sig exemplariskt och hon träffar en kullbrorsa emellanåt. Härligt att höra!

Inspirerad av samtalet ringde jag ännu en valpköpare och det slutade med att jag bjöd dit oss på fika :) Raskt packade vi in oss i bilen och for till Munkfors där familjen Olsson med Voxan & Miro bor. Det blev en mycket trevlig eftermiddag med mycket hundprat och en del motorprat (fast det var nog mest gubbarna som pratade motor ). Voxan tyckte att det var trevligare att umgås med oss människor än med fyrbentingarna och satte sig på en stol vid köksbordet, medan Miro tyckte att Zenia luktade "lovligt" och bjöd upp till parningsdans, vilket inte roade Zenia sådär värst mycket. Hon verkade inte förstå vad det hela gick ut på och fann sig lite förvånat i att bli klättrad på. Hon är inte i löp så jag är mycket fundersam över att hon inte sa ifrån. Rajja hade aldrig tolererat ett sånt beteende från en hanhund om hon inte var i löp.

Lillråttan var åxå med. Han försökte leka med Miro, till Miros stora förvåning. Man kunde liksom se på Miros min att han inte riktigt visste vad han skulle göra med den där lilla saken som sprang runt och puffade på honom. Någon riktig lek blev det aldrig men de tolererade varandra bra och det tycker jag är imponerande. Miro hade mycket väl kunnat markera sin storhet med tanke på att Zorro befann sig i hans revir med hans tjej - Voxan. Zorro å andra sidan hade mycket väl kunnat få för sig att han var kung och vaktat Zenia.

Det enda Zorro vaktade var dock sin bur, som jag ställt i hallen. När Miro kom dit under Zorros tupplur så gjorde Zorro ett utfall som hette duga och efter det så undvek stora, starka Miro den lilla men galna chihuahuan!

Tack Marita & co för en mycket trevlig eftermiddag! Det gör vi snart om.

Nu är det snart läggdax för frun i huset - jag har en bok på sängbordet, som ropar intensivt på mig. Dessutom måste jag vara pigg inför morgondagen, när vi ska fara till kennel Piluttas i Filipstad. Lite valpgos så här i början av året kan aldrig vara fel! Tjipp!