Examensdag, valputflykt och evig väntan!

Ungefär så kan man sammanfatta dagen. Tidig start med avfärd mot Karlstad eftersom Davids examensfirande startade redan kl. 9.30 och vi var tvungna att vara där tidigt för att få bra sittplatser. Mariebergsskogens stora scen må vara stor men antalet sittplatser räcker definitivt inte till när Engelska skolan har avslutning! Vädret var ruggigt och både sittunderlag och filtar kom väl till pass för uj va vi frös. Men cermonin var fin, mamman torkade diskret en och annan tår, när de vackra niorna tågade in i sina fina kåpor och mössor. Tyvärr blev det ingen trevlig avslutningsfika efteråt eftersom det envisades att regna. Istället minglade vi lite under vårt paraply och sen åkte vi hem och fikade istället. Molla & Botta var redan hemma med tjejerna så det var att sätta sig till dukat bord, tack för det mamma :)

Senare under dagen fick Bola och Sakris åka med mig till Pets på Ilanda. Där väntade Sakris blivande matte ivrigt på att få snosa valp och shoppa loss, vilket jag gärna hjälpte henne med. Det var mycket spännande att vara på affär tyckte båda syskonen men roligt åxå. I synnerhet Sakris kände sig väldigt beundrad, en äldre man föll som en fura för honom och kunde inte slita sig från den lilla "vargungen".

På hemvägen svängde vi in till stugan i Hyn, där Mannen var och eldade ris i tunnan, något vi lär få hålla på med varje ledig stund om vi nånsin ska bli av med rishögarna. Valparna tyckte det var härligt att få skutta loss på gräsmattan, men det märktes att de var trötta i huvudet efter dagens studiebesök! Ganska så snabbt la de sig till rätta på min långkofta där jag satt på deras favoritleksak lastpallen, Sakris somnade till och med.

Väl hemma bjöd Mannen på en utsökt middag (som vanligt höll jag på att tillägga, men jag tror jag låter bli - han kan bli så stöddig :)) och sen tog jag en långpromenad i skogen tillsammans med Marie & storvovvarna Myrna, Zorro och Zenia. Jätteskönt, lite blåsigt men lagom varmt och inget regn!!!

Väntan då, vilken väntan? Jo, väntan på Zenias provsvar och väntan på dräktighetstecken. Men det är väl bara att "andas" - som Amanda alltid säger när jag stressar över nåt. Jag andas vidare och kryper ner i bingen. Tids nog visar det sig om det ska bli små portisbebisar eller inte!