En sån härlig dag!

Idag hade jag min första kund i nya lokalen i Forshaga! Det gick strålande trots att varken gardiner eller klädhängare finns på plats än :) Det roligaste av allt är att det var en BodySensebehandling jag fick ge. BodySense är inte så känt här omkring än (vilket jag snart ska råda bot på) men den här kunden hade snappat upp det ändå. Det visade sig även att hon gått kurs för Eva & Andreas, mina lärare. Så liten är världen!

På eftermiddagen gjorde vi ett studiebesök på Internationella Engelska Skolan i Karlstad. David tycker det låter som en intressant skola och vi tror nog att deras pedagogik & inrikting skulle passa honom bra. Ordning och reda, respekt för lärarna & varandra, mestadels undervisning på engelska, vilket inte är några som helst problem för David (inte för Viktor heller om jag ska vara ärlig - de är båda grymt bra på engelska (tack vare tv- &dataspel samt allt chattande med folk från världens olika hörn!) Sonen står i kö, vi får se vart det leder. Mycket intressant lät det i alla fall.

Ikväll återupptog Viggo och jag en vana från förr - att åka till simhallen på fredagskvällarna. Ett tag var vi riktigt duktiga på det, men så föll vi ur. Nu ska vi försöka ta omtag. Med två ungdomar hemma från skolan pga förkylning så blev det som bara jag & Viggo. Henrik hade en bil att städa och fixa i ordning, då han fått den såld. Men vad gjorde det - vi badade så bra på egen hand!! Viktor lyckades få mig att hoppa från tremeterstornet. Det har inte jag gjort på gud vet hur många år :) Men än finns det liv i tanten tänkte jag och gjorde en perfekt dubbel saltomortal med skruv och gled ner i vattnet med ett litet elegant skvätt.... eller inte!!!

Snarare tog sats från tårna och liksom "trillade" över kanten lagom till att höjdskräcken grep tag i mig. Med ett stadigt tag om näsan plumsade jag så ner i poolen. Bikinin fladdrade som höstlöv i vinden och att ta sig upp till ytan samtidigt som jag försökte parkera de jämrans små tyglapparna på rätt plats igen var ingen lek kan jag lova! Badvakten log med hela kroppen när jag dök upp vid ytan igen. Huruvida det var åt mitt tiopoängshopp (NOT!) eller åt att han slapp dyka i och rädda mig låter jag vara osagt - kanske var det en mix av de båda!

Men oavsett vad jag tyckte om min insats, kvar uppe på trean stod min tioåring - DJUPT IMPONERAD! Han har aldrig hoppat därifrån förut, men nu var det dax - kan morsan så måste ju han, eller hur? Efter lite uppmuntrande tillrop från mamman (hoppa bara, jag drar upp dig om du inte orkar simma till ytan själv!) så tog han steget över kanten! Och igen och igen! Han tyckte det var jättekul! Själv nöjde jag mig med en gång - har trots allt ett rykte att tänka på nu när jag är egenföretagare på orten!

Nu är jag trött och mör. Har sett Man in Black 2 och skrattat mig lycklig, pussat på min man, klappat & kammat på mina vovvar samt luktat på min otroligt vackra rosor som står i köket. Nattens vila är välförtjänt!