Bildbomb!

Bolla smet in i valplådan idag och tog sig en titt på en av valparna. Det vara hanen (eller Tuppen som jag kallar honom eftersom han är enda hanen bland alla honorna) som lockade när han låg och busade med sig själv. Jo, för nu har valparna börjat leka. Inte särskilt långa stunder åt gången orkar de, men det är underbart att se dem de stunder de orkar. Jag ska försöka ordna lite bättre ljus och filma dem så ni får se. De knuffas och buffas och så biter de på varandra. Eller biter och biter, de öppnar munnen lite långsamt och stänger den lika långsamt igen och om de har tur så träffar de nåt under tiden :) Oftast ett syskon!

Ett litet öga! Det brukar sägas att ögat är själens spegel och jag är böjd att hålla med.  Inget är så ljuvligt som när valparna öppnar ögonen. Plötsligt blir valpen en individ, någon som jag får en relation till. Någon som jag möter blicken av och undrar - vem är du lille vän? Hos vem vill du bo? Är du en busig krabat, eller en lugn funderare...

Jo, så vinglas det ju rätt duktigt i valplådan just nu. Alla valparna kör grymma träningspass där benen får sig rejäla omgångar. Inte nog med att musklerna ska tränas upp för att orka böra en liten kropp, det jobbas även febrilt på koordinationen av de fyra tassarna. Emellanåt verkar det som om hjärnan får kläm på det och en valp tar några skapligt stadiga steg, men sen blir det korsslutning och vips ligger valpen på rygg!

Lilla Gul har fått rätt bra ordning både på muskler och hjärna så hon tar sig fram hjälpligt. Fast inte speciellt långt och sen måste hon vila en stund!

Tuppen har övat hela dagen på att sitta upp. Av det blir man trött!

Väääääldigt trött!!!

Lilla Röd tittar nyfiket på omvärlden. Hon är den av valparna som jag fått starkast band till, varför vet jag inte. Men när jag pysslar i lådan, städar eller väger dem är det hon som mest nyfiket luktar på mig, som för att utröna vem jag är. Nyfiken och framåt, det ska bli kul att se om det håller i sig.

Lilla Röd kan även hon sitta upp...

 och prata lite. Synd att jag inte filmade. Hon var så söt, så söt där hon kämpade med balansen för att orka sitta upp och sen när hon dessutom skulle skälla, ja då trillade hon omkull. Inte så lätt att vara liten.

Sova på kudden är inte dumt. Jag tror det är Tuppen men det kan även vara lilla Blå. De är så svarta mest överallt, så det är svårt att se skillnad när jag inte ser färgmarkeringarna. Snart är de stora nog för halsband, då blir det enklare.

Tittut! Ännu ett öga och nu har jag bildbombat klart! Jag önskar att ni alla som väntar på era valpar kunde få sitta med mig här vid lådkanten och bara njuta, men det går ju inte. Det här är mitt försök att ändå låta er dela valparnas första veckor!