De säger att hundägare lever längre och mår bättre. Eller om det är tvärtom kanske, mår bättre och lever längre :) Jag kan bara hålla med! Häromdagen satt jag i telefon med en av mina valpköpare, länge, länge pratade vi. Om hundar javisst, men mest om livet och saker som berör. Att få prata om sånt gör att man får en go känsla i kroppen.
Idag har jag varit på besök hos ett par av mina andra valpköpare. Fick en härlig middag med tillhörande fika och ett lååååååångt prat, klockan hann visst bli alldeles för mycket innan jag for hem. Men oh, så trevligt det var och va gott jag mår nu. Det är sant som de säger, att hundägare mår bättre. Med så här goa valpköpare som jag så kommer jag att må som en prinsessa livet ut.
Och om jag skulle trötta ut mina valpköpare så jag jag alltid ta ett telefonprat med Vagnhärad, där en annan kär hundvän befinner sig - alldeles för långt bort! Eller slå en signal till Skåre, som är nära men ändå för långt bort emellanåt! Kram på er - hundvänner!
Och en särskild kram till Ingela, som inte alls är nån hundvän, men som definitivt bor alldeles för långt bort! (ja, hon gillar ju hundar alltså, men det är inte därför vi är vänner, eller... hm, tror klockan är för mycket för att försöka reda ut det här *asgarv*) Kram iaf!
När midnattssolhelvetet skiner en i ögonen så går man igång på minsta lilla (ja, vackert som fasiken men himla opraktiskt för en sörlänning) och därför kunde jag unna mig att gå igång på följande; Jag är väl visst hundvän!?! Flera av mina bästa vänner har varit hundar ;-)
SvaraRaderaMen du har ju så klart rätt, du och jag är inte vänner pga några hundar. Universum råkade bara blanda ihop våra hjärnhalvor så vi måste hålla samman för att kunna tänka klart.
Och jag håller med dig, med vänner förlänger man livet. Och det blir trevligare - livet alltså. Du gör mitt liv trevligare, fast du envisas med att bo långt-bort-i-stoll. Hmm jag får väl vara den sansade av oss då, ja, och kanske flytta närmare....
kram
ingla