I onsdags åkte Mannen på en veckas MC-semester, så samma dag anföll en lömsk rot stötfångaren på bilen så den gick sönder, när jag skulle vända mig ut från badhytten. Eftersom jag är bortskämd med att ha en egen tekniker på hemmaplan hann jag bli rätt nervös innan jag på egen hand kunde konstatera att bilen funkade som den skulle, trots att det numera står saker intill cykelstället, som förut satt på bilen. Kofångaren har jag dessutom lyckats trycka fast hjälpligt igen!
Igår passade jag på att tvätta Mannens båda dunkuddar så de skulle vara rena och fina när han kom hem från semester. När jag öppnar tumlaren väller det ut dun, inte en utan BÅDA, kuddarna har spruckit. Det var dun precis överallt, inte bara i tumlaren utan hela tvättstugan var täckt av ett fint lager små, små fjun. Det tog mig en evighet att dammsuga upp eländet. Hur det såg ut inne i tumlaren vill jag inte ens berätta, men mycket dun var det! Nu är allt återställt och både tvättmaskin och tumlare brummar så fint igen.
Kan inte hjälpa men olycksfågeln i mig började kraxa igårkväll, vad sjutton skulle hända härnäst? Skulle jag överhuvudtaget våga vakna en dag till? Efter en mycket sömnlös natt, dock inte på grund av dylika grubblerier utan mer på grund av värmen och åskan startade jag sent om sider dagen idag och nu vet jag!
Toalettstolen på nervåningen läcker!!!
Mannen har varit borta i inte fullt tre dagar och saker bara rasar omkring mig, frågan är om han hinner hem innan allt ligger i ruiner....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar