Kennelmamma/chaufför/festfixare/städerska/massör/god man/ja, säg vad man inte får vara. Just för ögonblicket är jag bara en trött Maria som får en stund över för sig själv vid datorn. Har hunnit städa valprum, ge hundarna frukost, skura golv,röja kök från gårdagens tonårsfest, äta frukost och läsa några kapitel i Hypnositören. Valparna har slocknat efter morgonens bus, de ligger som små pölar av päls utspridda här och var i huset. Ett par av dem envisas med att ligga på verandan, trots att jag tycker att det är svinkallt som vanligt. Jag längtar så innerligt efter värme och möjligheten att vara utomhus utan en massa lager av kläder. Men solen glimtar fram mellan molnen så med lite tur kanske jag kan få lite solvärme mot tegelväggen senare idag.
Fick ju köra grabben till skolan igår. Han går på Engelska skolan i Karlstad, så det är några mil. Som några av er förstod så var jag inte direkt lycklig när jag tvingades upp ur duntäckets värme. Tvärtom, jag var skitsur. Riktigt, riktigt, grinig på allvar! Humöret sjönk i takt med att minutrarna gick och vi inte hittade nåt busskort.
Att åka bil in till Karlstad med en grinig mamma är ingen lek. Varken David eller jag vill umgås med mig när jag är på det humöret så det var väldigt tyst i bilen. Fast först efter att jag fått skälla av mig. David bad tusen gånger om ursäkt och jag sa att det var OK, men ilskan gav sig inte. Jag muttrade vidare och David tyckte att vi hade rett ut det hela, kunde jag inte bara vara glad igen?
Glad? GLAD??? Hela jag vibrerade! Fräser till grabben att han ine behöver lyssna när jag muttrar, jag är sur, måste få vara sur, måste få skälla av mig och han behöver faktiskt inte lyssna, det gäller inte honom!! Så han tittar lite konstigt på mig, säger tvekande OK och pluggar in musiken i öronen. Klok kille det där!
Eftersom inte jag heller vill umgås med den sura, oresonliga mig, så tänkte jag att lite radio som sällskap kunde muntra upp. Och tänk, det var precis vad som hände! Finns det nån bättre humörshöjare än Rix MorronZoo?? Spela roll att mungiporna sakta men säkert krupit allt längre ner och vid det här laget slagit en hårdknut på sig själv, nånstans i trakterna av mina fotsulor eller att ettermyran i bröstet gjorde sitt bästa för att fortsätta sprida garvsyra omkring sig.
Snart sitter vi i bilen och skrattar ikapp - jag, ettermyran och mina sura mungipor! Förvånad plockar David ut pluggarna ur öronen och fattar ingenting! Inte jag heller, men stort tack till Lars Vegas Trio som räddade min dag med sin tolkning av Lasse Winnerbäcks "Om du lämnar mig nu"! Du hittar ljudklippet på http://www.rixfm.com/program/rix-morronzoo, välj ljudklipp så kan ni lyssna på hela inslaget med Lars Vegas Trio!
Helt underbart inlägg in din roliga blogg. Jättesöta valpar och jag förstår att det blir svårt att skiljas från dom.
SvaraRadera